Helt nya studier från Australien har för första gången kunnat ge klarhet i exakt hur stillasittande påverkar kroppen och hälsan. Forskarnas resultat var att de deltagare i studien som var mest stillasittande också var de som hade störst risker för hälsan. De försökspersoner som satt stilla mest löpte nämligen en 40 procent större risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Det är forskare vid universitetet i Sydney som har följt 222 497 personer över 45 år. Det motsvarar omkring 11 procent av hela befolkningen i New South Wales. Resultaten är publicerade i Archieve of Internal Medicine.
Stillasittande kan inte kompenseras med träning
Efter industrialiseringen började en tid då vi västerlänningar allt mer började sitta stilla. Oavsett om vi äter middag, jobbar, tittar på teve eller använder datorn så är vi väldigt stillasittande. Eftersom våra kroppar är gjorda för att röra på sig så har forskare länge påpekat att allt för mycket stillasittande knappast kan vara nyttigt. Varningsklockorna har klämtat länge för stillasittande, men hittills har man trott att det räcker med att kompensera stillasittandet med regelbunden träning. Nu har dock forskare för första gången kunnat påvisa att den stillasittande livsstilen är så skadlig för hälsan att det inte ens går att kompensera med hård träning.
Stillasittande ökar risken för förtidig död
Forskarna har dragit slutsatsen att för mycket stillasittande är en egen riskfaktor, helt oberoende av såväl hård träning som av BMI. Det innebär att varken träning eller viktnedgång kan kompensera om man annars har en allt för stillasittande livsstil till vardags. Studien pågick under tre år och under den tiden var det 5405 personer som dog. Enligt forskarna var det sju procent av dessa dödsfall som berodde på allt för mycket stillasittande. Forskargruppen kunde också konstatera att ju mer stillasittande livsstil man har, desto större risk löper man att drabbas av kroniska sjukdomar. Om man sitter stilla mer än elva timmar per dygn så löper man 40 procent större risk att dö inom tre år jämfört med de som sitter stilla mindre än fyra timmar per dygn. Struntar man i att träna och dessutom har en stillasittande livsstil så är risken att dö inom tre år dubbelt så stor än för de som både tränar och undviker en stillasittande livsstil.
Mindre stillasittande lika bra som träning
Forskargruppen kunde också konstatera att 30 minuters träning per dag ger lika stor effekt på hälsan som tio timmars stillasittande är dåligt för kroppen. Om man sitter stilla mindre än fyra timmar per dag, men utan att för den sakens skull träna särskilt mycket, så har man en lika bra hälsa som de som kallas för aktiva soffpotatisar, det vill säga de som har en stillasittande livsstil i övrigt men tränar omkring fem timmar i veckan. På så sätt kan mindre stillasittande vara minst lika bra som att träna mer eller hårdare.
Inte bara tevetittande farligt för hälsan
Tidigare har det legat stort fokus på att tevetittande är farligt, men faktum är att det är stillasittande rent generellt som inte är bra och vi tenderar att vara stillasittande betydligt längre tid än den tid per dag än den tid som vi faktiskt sitter och tittar på teve. Exempelvis finns det personer som har stillasittande kontorsjobb, eller som pendlar långt till sina jobb varje dag. Tidigare forskning från samma australienska forskrare har visat att många vuxna sitter stilla omkring 90 procent av sin fritid. Svensk forskning har också visat att stillasittandet, framförallt framför teven, har ökat dramatiskt den senare tiden.
Mindre stillasittande ett skydd mot dödlighet
Genom att sitta stilla mindre tid så får man ett skydd mot dödlighet av alla de slag. Och det är inte bara för friska individer generellt utan det gäller också för alla de som redan lider av exempelvis diabetes, övervikt, fetma och hjärtsjukdomar. Det gäller att få in regelbunden träning, minst 150 minuter i veckan av måttligt intensiv fysisk aktivitet. Men det gäller också att få en mindre stillasittande livsstil rent generellt. Även om man har ett stillasittande jobb så går det till exempel att se till att resa sig en gång i halvtimmen eller varför inte prova att stå och jobba. Vardagsmotion, som att ta trapporna istället för hissen och att gå till kollegan istället för att mejla honom, är också viktigt. Om man pendlar kan man exempelvis stå upp på tunnelbanan istället för att sitta ner och man bör också överväga att gå eller cykla till jobbet, dagis, affären eller vart man nu ska istället för att ta bilen. Städning, diskning och lek med barnen bidrar också till en mer aktiv livsstil och bryter det farliga stillasittandet.
