Tidigare forskning har visat att motion är bra för hjärnan. Nu börjar forskarna kunna förstå varför motion är så bra för hjärnans hälsa.
Nyupptäckt molekyl
Förra året var det en svensk forskare vid Harvard som upptäckte ett hormon som fick namnet isirin. Detta hormon produceras i hjärnan under uthållighetsträning och det har nervskyddande effekter. Upptäckten av isirin banade väg för ny forskning och en av de saker som många forskare gärna vill ha svar på är varför träning och motion är så bra för hjärnans hälsa och välbefinnande. Nu kan de vara på god väg mot ett svar.
Lyckats öka nivåerna av isirin artificiellt
Ett forskarteam har nu lyckats öka nivåerna av isirin i blodet på ett konstgjort sätt, med avsikt att kunna aktivera de gener som är involverade i inlärning och minne. Resultaten är publicerade i onlineversionen av the Cell Press tidskrift Cell Metabolism den 10 oktober. De nya forskningsresultaten kan bli användbara för att så småningom kunna tillverka läkemedel som utnyttjar denna ansträngningsutlösta molekyl för att skydda mot neurodegenerativa sjukdomar och förbättra kognition hos den åldrande befolkningen.
Tillväxtfaktorn BDNF en viktig ledtråd
Även om det länge har varit känt att motion kan öka den kognitiva funktionen samtidigt som det också minskar symptomen för sådana neurologiska sjukdomar som depression, stroke och Alzheimers, så har mekanismerna bakom dessa effekter hela tiden varit oklara. Man tror dock att en viktig ledtråd är en tillväxtfaktor som kallas för BDNF (Brain Derived Neurotrophic Factor). Genom experiment som har utförts på möss så fann forskningsteamet att en molekyl som kallas för FNDC5 och dess klyvningsprodukt, isirin, ökar genom uthållighetsträning. Detta ökar i sin tur förekomsten av BDNF. Samtidigt visade det sig att de möss som man hade förändrat generna på för att de skulle ha lägre förekomst av isirin samtidigt också visade reducerade nivåer av BDNF.
Kognitionen starkt kopplad till BDNF och isirin
Forskargruppen upptäckte också att genom att höja nivåerna av isirin i cirkulationssystemet så orsakade man att molekylen passerade igenom blodhjärnbarriären, där den gav upphov till ökade nivåer av BDNF och samtidigt aktiverades olika gener som är involverade i kognitionen.
– Våra forskningsresultat visar att FNDC5 och isirin har förmågan att kontrollera en mycket viktig neuroskyddande stig i hjärnan, berättar Bruce Spiegelman, cellbiolog på Harvard Medical School i Boston, USA.
Isirin upptäcktes av en slump
Forskningsteamet från Harvard upptäckte isirinhormonet och dess effekter i samband med att man hittade ett protein vars halt ökade genom fysisk träning samtidigt som det gav en förbättrad muskelstyrka. Man funderade då över hur musklerna kunde kommunicera med resten av kroppen och nu vet forskarna alltså att hormonet isirin spelar en betydelsefull roll. Hormoner utsöndras nämligen från olika körtlar direkt vidare till blodbanan där de i sin tur sprider sig runt hela kroppen, vilket gör att de olika kroppsorganen kan kommunicera med varandra. Hormonet isirin är en betydande faktor eftersom musklerna använder hormonet för att signalera till kroppens fettvävnad när vi tränar. Namnet isirin kommer av gudinnan Iris från den grekiska mytologin. Iris var nämligen känd som en budbärare.
Förbränner mer fett tack vare isirin
Tidigare studier har visat att när forskarna har injicerat isirin till feta laboratoriemöss så har resultatet blivit att de har gått ner i vikt, fått en förbättrad blodsockerkontroll och de har till och med fått en bättre kondition – allt detta utan träning! Tidigare studier har också visat att när man injicerat isirin till helt otränade och fysiskt inaktiva möss så visade det sig att mössens vita fettceller började omvandlas till bruna fettceller. De bruna fettcellerna är kända för att förbränna fler kalorier och detta ledde till att mössen minskade i vikt och fick en bättre reglering av blodsockret. Trots att man också gav vissa tjocka möss en diet som var rik på fett så gick mössen ner i vikt och fick en blodsockeromsättning, tack vare hormonet isirin.
Isirin fungerar likartat på möss och människor
Visserligen är det skillnad mellan möss och människor, men inte när det gäller isirin, för detta hormon fungerar identiskt hos båda arterna. Därför kan vi dra slutsatsen att isirin skulle ge samma resultat hos människor. Eftersom isirin fungerar likadant på båda arterna så gör det också att man kan snabba på forskningsprocessen.
– Det både förenklar och förkortar processen till försök på människor, säger Bruce Spiegelman.
Isirin blir motionspiller
Forskarnas nästa steg är nu att arbeta på att utveckla en stabil form av isirinproteinet som kan ges till mössen genom injektion och därigenom förstärka hjärnans naturliga antidegenerationsprocess. Forskningsteamet är också optimistiskt till att isirin i framtiden kan komma att bli ett läkemedel mot fetma och diabetes. Man tror att det inte är långt bort till kliniska studier på människor. Att isirin är ett hormon som kroppen själv kan tillverka gör också att processen blir enklare och går snabbare. Risken för biverkningar är också låg i och med att isirin är ett kroppseget hormon som aktiveras genom motion.
