Jag tror inte att någon har missat att frukt och grönsaker är bra för oss att äta. De är sprängfyllda med vitaminer och fibrer, de mättar oss och är bra för miljön. Det är inte heller en slump att en vegetarisk kost har blivit allt populärare de senaste åren. Idag finns det vegetariska substitut för de flesta animaliska livsmedel på marknaden. Att välja en vegetarisk diet kan bero på många saker. En del menar på att det är på grund av miljön, andra att de värnar om djuren och vissa gör det på grund av hälsofördelarna. Men är vegetarisk kost lika hälsosamt idag som det påstås vara?
Vad är vegetarisk kost?
Först måste vi reda ut vad det innebär att vara vegetarian. Kort sagt betyder det att man utesluter animaliska produkter från sin kost och baserar den till största del på vegetabilier, alltså livsmedel från växtriket. Det finns generellt sett två inriktningar inom den vegetariska kosthållningen: laktovegetarianer där man behåller mejeriprodukter i dieten och lakto-ovo-vegetarianer som förutom mejeriprodukter även äter ägg. En strikt vegetarisk kost som utesluter alla animaliska produkter kallas veganer.[1]
Allmänt sett, är den vegetariska kosten näringsrik, innehåller mycket fibrer samt har en låg energidensitet. Att även äta ägg och mejeriprodukter bidrar till hälsosamma fettsyror, proteiner samt extra D-vitamin. Om inte det låter bra nog så visar även forskning på att den vegetariska kosten kan bidra till en lägre risk att drabbas av en rad folkhälsosjukdomar såsom övervikt/fetma, vissa cancertyper, diabetes typ 2 samt hjärt- och kärlsjukdomar.[2]
Så, egentligen finns det inte speciellt mycket som talar för att vegetarisk kost skulle vara dåligt för oss. Vi kan nämligen utan större problem få i oss de näringsämnen vi behöver för att kunna hålla kroppen frisk och fungerande. En bidragande faktor till det är att vegetariska livsmedel ofta saknar de ämnen som är sämre för våra kroppar. Jag talar då om transfetter, kolesterol, mättat fett eller raffinerat socker som är grunden till många av ovannämnda folkhälsosjukdomar som tyvärr blir allt vanligare.
Det är dock inte konstigt att vi gärna väljer en burgare framför en sallad, då det ligger i vår biologi. Människan är från födseln programmerad att tycka om feta och söta livsmedel, bland annat på grund av att det första vi smakar som bebisar är bröstmjölken, en fet och söt dryck. Då vår förkärlek för det feta och söta är stor så har även utbudet av snabbmat ökat och frodats över hela världen. Tyvärr så är fet och söt mat sällan speciellt näringsrik och ofta energität. Den är alltså motsatsen till de hälsofördelar jag beskrev med vegetarisk kost i början av artikeln.
Den vegetariska utvecklingen
Det är spännande att reflektera över hur den vegetariska kosthållningen har förändrats över tid. De senaste årens exploderande hälsotrend har troligen bidragit till att intresset för en vegetarisk diet har ökat och därmed även utbudet av vegetariska livsmedel. Jag vill tro att många kan relatera till situationen där man går in på en restaurang, tittar noga på menyn och beställer slutligen in en sallad. Förväntningarna är höga, magen kurrar och man kan inte vänta på att få hugga in på maten. Sen serveras salladen och det man ser är ett par trötta blad isbergssallad som har toppats med en hackad gurka och en ledsen tomat. Besvikelsen är hög.
Detta blir dock allt mer ovanligt då det ständigt presenteras nya vegetariska (och veganska) produkter som ska kunna mätta oss, vara hälsosamma och samtidigt smaka bra. Frysdiskarna fylld med vegetariska färdigrätter, restauranger presenterar vegetariska menyer och det experimenteras för fullt för att hitta substitut för de klassiska, animaliska favoriterna. Det må låta fantastiskt men vi mår bra av att även se på detta med våra kritiska ögon. Den vegetariska kosten har nämligen börjat vandra i den riktning som vi tidigare försökt undvika, mot den näringsfattiga, energitäta maten.
Vi kan ta snabbmatskedjan McDonalds som exempel. Deras hamburgare McVegan är en vegansk hamburgare som innehåller närmare 10g socker per burgare och närmare 3g salt. En standardhamburgare från McDonalds innehåller halva mängden socker samt salt. Jag försöker inte svartmåla de vegetariska alternativ som erbjuds, jag menar bara på att det kan vara bra att tänka på att även en pizza kan vara vegetarisk, chips är vegetariska och många snabbmatskedjor har idag helt vegetariska menyer. Det betyder inte att de automatiskt är hälsosamma.
Är då vegetarisk kost hälsosamt?
Som vi redan rett ut så har ju både efterfrågan och utbudet av vegetariska produkter ökat. Jag vill påstå att det innebär att folks medvetenhet måste göra detsamma. Att äta vegetariskt är fortfarande hälsosamt och bidrar till många positiva effekter, både i våra kroppar och för miljön. Men att lura oss själva att vi äter hälsosamt bara på grund av att ordet ”vegetarisk” finns med i produktens eller rättens namn är dumt och kommer inte gynna oss i längden. Tänk såhär: Ju simplare, desto bättre. Ser det ut som en burgare, smakar som en burgare och beter sig som en burgare. Då är troligtvis innehållet likadant som en vanlig burgare.
Referenser
- [1] Abrahamsson, L., Andersson, A., & Nilsson, G. (2013). Näringslära för högskolan. Liber AB.
- [2] Appleby, P., & Key, T. (2016). The long-term health of vegetarians and vegans. 75(3), 287-293.
