Så blir du mer atletisk

Om du frågar någon vad det innebär att vara atletisk får du förmodligen lika många svar som personer du frågar. Många kommer förmodligen dessutom att förknippa begreppet med någon form av estetiskt attribut.

Bortser vi från det rent utseendemässiga i att bli mer atletisk, tänkte vi i den här artikeln gå igenom vilka egenskaper som kan innefattas i begreppet. Hur man mäter sin egen kapacitet i en enskild förmåga och några exempel på hur man som motionär tränar upp dem. Börja läsa och bli mer atletisk nu!,Fitness är även det ett ganska brett begrepp, för vissa innebär det att träna för vara ”vältränad” eller ”i form” och innebörden varierar beroende på vem man frågar. Däremot finns det här ett flertal definitioner som räknas som mer etablerade inom träningsvärlden, de så kallade ”fysiska kvaliteterna”.

De fysiska kvaliteterna är olika egenskaper som kan tränas, mätas och användas under prestation. Även här kan egenskaperna skilja lite beroende på vem man frågar.

De vanligaste fysiska kvaliteterna som mäts
  1. Styrka – Förmågan att med muskelkraft påverka ett yttre motstånd.
  2. Explosivitet/power – Förmågan att utveckla kraft med maximal hastighet.
  3. Muskeluthållighet – Förmågan för en enskild muskel att utföra upprepat arbete under längre tid.
  4. Rörlighet – Förmågan att kunna utföra effektiva rörelser till ledernas ytterläge.
  5. Stabilitet/balans – Förmågan att kunna behålla ledernas position och kroppens tyngdpunkt antingen statiskt eller under rörelse.
  6. Agilitet – Förmågan att snabbt kunna byta riktning under förflyttning.
  7. Kardiovaskulär kapacitet – Förmågan att syresätta kroppen under en längre tids lågintensivt arbete, eller ”kondition”.
  8. Koordination – Förmåga att kunna integrera samtliga fysiska kvalitéer och utföra effektiva rörelser.

Atletism vs fitness

Nu när vi vet mer om de fysiska kvaliteterna skulle vi kunna definiera ”atletism” som egentligen två saker. Det ena är att ha tillräcklig förmåga i varje enskild kvalitet för att kunna prestera som bäst i sin idrott, och den andra definitionen är att ha en hyffsat hög lägstanivå i alla kvaliteterna för att ha någon form av ”allround”-kapacitet när det gäller prestation.

För pratar vi om ”Fitness”, som många skulle definiera på samma sätt som förklaring nr 2 ovan så skulle även det begreppet kunna betyda att man är tillräckligt ”fit”, det vill säga anpassad, till det man ska vara bra i, och för en idrottare kan det betyda att man är väldigt bra på en eller ett fåtal kvaliteter men mindre bra eller till och med dålig i andra.

1. Styrka

Förmågan att med muskelkraft påverka ett yttre motstånd. Inom träning brukar det oftast innebära att vara ”stark” och att kunna lyfta en tung vikt.

Styrka mäts i basövningarna knäböj (press-styrka för underkroppen), marklyft (dragstyrka för underkroppen) och bänkpress (press-styrka för överkroppen). Jag har lagt till pull-ups då det inom träningskretsar är ett bra mått på dragstyrka för överkroppen.

Följande siffror brukar räknas som en vägledning inom styrketräning för män. Kvinnor har mindre muskelmassa i förhållande till kroppsvikt, särskilt i överkroppen och behöver modifiera siffrorna.

  • Knäböj: 1,5x kroppsvikten för män, 1,25x kroppsvikten för kvinnor.
  • Bänkpress: 1,25x kroppsvikten för män, 1x kroppsvikten för kvinnor.
  • Pull-up: Din egen kroppsvikt plus extern vikt motsvarande minst den totala vikten i bänkpressen för män. Med andra ord, +25% av kroppsvikten. För kvinnor brukar en repetition på sin egen kroppsvikt motsvara samma prestation.
  • Marklyft: 2x kroppsvikten för män, 1,5x kroppsvikten för kvinnor.
så blir du mer atletisk
Marklyft är en bra styrkeövning och är bra för att både träna och mäta din styrka.

Att träna för styrka innebär att lyfta tungt, någonstans runt 5 repetitioner eller mindre. Ett enkelt upplägg för styrka är att köra basövningarna två gånger i veckan, 3 set vardera. Vikten ökas drastiskt var tredje vecka med minskat repetitionsantal.

Till exempel, vecka 1-3: 8 repetitioner, vecka 4-6: 5 repetitioner, och vecka 7-8: 3 repetitioner varefter man börjar om.

2. Explosivitet/Power

Förmågan att utveckla kraft med maximal hastighet. När det gäller kraftutveckling i en rörelse kan du föreställa dig en skala. På ena sida av skalan sker de snabbaste rörelserna med lägst vikt, till exempel att kasta en boll. På andra sidan skalan sker långsamma rörelser med en tung vikt, till exempel ett marklyft.

För explosivitet, eller ”power”, det vill säga maximal kraftutveckling, hamnar vi någonstans i mitten. För maximal kraft vill man flytta en så tung vikt som möjligt så snabbt som möjligt. En för tung vikt innebär att rörelsen går för långsamt, och en för lätt vikt blir det för lite kraftutveckling.

Spänst/hoppträning är ett exempel på explosivitet. Tyngdlyftningsövningarna med frivändning/stöt och ryck är ett annat. Nackdelen med spänstträning är att den ställer högra krav på kroppen och medför en relativt stor skaderisk. När det gäller de olympiska lyften kräver de ett stor teknisk kunnande innan man är duktig nog att börja få ut ett resultat av träningen.

För explosivitet vill du ligga runt max 5 repetitioner, inled med 3 set per pass med ett par minuters vila mellan seten.

3. Muskeluthållighet

Förmågan för en enskild muskel att utföra upprepat arbete under längre tid. Förmågan i sig är en kombination av styrka och lokal och central syreupptagningsförmåga. Styrkan avgör hur stor del av muskelns kapacitet som används i varje repetition. Den lokala och centrala syreupptagningsförmågan avgör hur effektivt kroppen kan skicka hantera muskelns energiåtgång.

Muskeluthållighet är liksom många andra av de fysiska kvaliteterna knutet till aktiviteten den utförs i. Man kan också jobba upp en god generell kapacitet med hjälp av Skivstångskomplex eller cirkelträning. Fördelen med den typen av träning är dessutom att den ger en bra arbetskapacitet för annan typ av styrketräning.

så blir du mer atletisk
Muskeluthållighet tränas effektiv upp med skivstångskomplex eller cirkelträning.

Ett bra sätt att börja jobba skivstångskomplex är med en vikt på 75% av ditt 1RM i den övning i komplexet du är svagast i. Inled med 5 repetitioner per övning och 3 varv med 1 minuts vila mellan varven och öka 1 repetition upp till 8 innan du höjer vikten.

4. Rörlighet

Förmågan att kunna utföra effektiva rörelser till ledernas ytterläge. Vighet, rörlighet, flexibilitet, oavsett man vill kalla det så är det en viktig egenskap att ha full funktionell rörlighet i kroppens alla leder.

Med funktionell menar jag att man ska kunna komma ut i ytterläge i en led när det behövs. Väl därute ska man ha tillräcklig styrka, kontroll och stabilitet för att kunna utföra en effektiv rörelse. Rörlighet är allts en egenskap som går hand i hand med stabilitet, som är nästa fysiska kvalitet och dessa två tränas ofta tillsammans om man vill bli mer atletisk.

När det gäller att testa sin rörlighet med dessa kriterier har jag valt övningen Overhead Squat/ryckknäböj, som kräver rörlighet, styrka och stabilitet från fotled upp till axlar för att kunna utföras korrekt.

Du bör sträva efter att kunna genomföra en fulldjup (framsida lår paralellt med golvet, minimum) overhead squat med bra teknik där stången hela tiden är rakt ovanför huvudet. Kör gärna övningen som en del i uppvärmningen i ditt styrkepass eller din vanliga knäböjsträning.

Känner du att din rörlighet begränsar dig? Se till att ha ett välgenomtänkt uppvärmningsprogram med dynamisk rörlighetsträning där du fokuserar på dina svagheter. Du kan också köra ett helt eller del av detta rörlighetsprogram som du hittar här hos oss på Muscles.

5. Stabilitet/balans

Förmågan att kunna behålla ledernas position och kroppens tyngdpunkt antingen statiskt eller under rörelse. Som jag skrev om ovan är detta en egenskap som går hand i hand med rörlighet som fysisk kvalitet.

Generellt kan man säga att stabilitet i kroppen sköts på flera sätt. Det första är kroppens små stabiliserande muskler som aktiveras innan en rörelse utförs och drar ihop och stabilisera de två ledytorna i en led innan kroppens större, starkare muskler, ”prime movers” tar hand om själva rörelsen.

Saknas den förmågan kommer ett par saker hända. Det lindrigaste är att stabiliteten istället tas över av ”prime movers”, som dock inte är särskilt bra på det och snabbt tröttnar vilket försämrar prestationen.

Betydligt allvarligare är det om de små stabiliserande musklerna inte hinner eller orkar dra ihop leden innan rörelsen. Detta kan resultera i att ledytorna rör sig på ett sätt de inte ska göra och kan klämma ihop eller skada andra känsliga delar inne i leden.

För att jobba förebyggande, se till att ha ett välgenomtänkt uppvärmningsprogram med dynamisk rörlighetsträning. Det är även otroligt viktigt med rörlighet om man vill bli atletisk.

En av de bästa övningarna på för stabilitet i kroppens alla leder som samtidigt kräver rörlighet och kroppsuppfattning är Turkish get-up. Lägg in den i slutet på uppvärmningen i ditt vanliga styrkepass, börja med en lätt vikt och jobba i lugnt tempo tills alla positioner känns stabila innan du ökar upp vikten. Kör varannan sida per repetition och stegra vikten successivt. Som vältränad man bör du sträva efter 32kg och som kvinna 24kg.

så blir du mer atletisk
Övningen Turkish Get-Up låter dig träna stabilitet och balans i alla rörelseriktningar.
6. Agilitet

”Agility” är förmågan att snabbt kunna byta riktning under förflyttning och är en viktig egenskap i de flesta lagsporter. Det vanligaste sättet att träna upp snabbhet i fotförflyttning gör man i, t.ex. en agility ladder samt genom att träna inbromsning, riktningsförändring och acceleration genom löpning mellan koner.

Som vanlig motionär kanske man saknar ytan för att kunna träna på detta sättet, alternativt saknas behovet för ”riktig” agilitet i ens idrott. Oavsett vilket är det en viktig egenskap att träna upp för att bli mer atletisk. Särskilt då man tränar bålmuskulaturen och kroppens leder, främst knäna, på att snabbt bromsa och stabilisera i riktningsförändringar.

En bra kompromiss-övning som man kan slänga in som uppvärmning till ens vanliga träning är Medball tilt matrix. Se till att du kan utföra rörelsen med god teknik i normalt tempo med fullgod rörlighet och stabilitet i en klassisk utfallscirkel innan du ger dig på Tilt matrixen.

7. Kardiovaskulär kapacitet

Förmågan för hjärta och lungor att syresätta kroppen under en längre tids lågintensivt arbete. En passande term som dock urvattnats en del under de senaste åren är ”kondition”.

Syreupptagningsförmåga är både generell och beroende av aktivitet, både lokal och central och kan tränas upp på mängder olika sätt. Med ett så brett begrepp kommer jag inte skriva så mycket om det här.

så blir du mer atletisk
Kondition, eller i det här fallet förmågan att med hjärta och lungor syresätta kroppen under längre aktiviteter.

Eftersom löpning en av de vanligaste sätten att träna ”kondition” tänkte jag nämna ett enkelt sätt att mäta sin syreupptagningsförmåga, då det kan vara kul att veta sin nuvarande kapacitet och jämföra den med snittet. Syreupptagningsförmågan i det här fallet, VO2 Max, mäts i ml/kg/min, det vill säga hur mycket syre som transporteras per minut i förhållande till kroppsvikt.

För löpning har jag valt Balkes test.
Spring så långt du kan på 15 minuter och lägger in resultatet i följande formel: (((total distans i meter / 15) – 133) x 0.172) + 33.3. Exempel: En ganska medelmåttig löpare kommer 2500m på 15 minuter. (((2500 /15) – 133) x 0.172) + 33.3 = 39ml/kg/min.

Andra vanliga tester för löpning är Coopertestet. På cykel har vi Åstrands Submaxtest som är mindre ansträngande men kräver pulsklocka.
Här är lite siffror på vad som räknas som dåligt och bra syreupptagning för respektive åldersgrupp samt några exempelvärden på vad som brukar vara bra värden inom olika idrotter.

Bland de mest effektiva sätten att träna upp en bra syreupptagningsförmåga och bli mer atletisk är med intervaller. De har visat sig ge lika bra eller bättre ökning av Vo2 max på en bråkdel av träningstiden. Samtidigt har de andra attraktiva hormonella effekter på kroppen och sliter mindre på leder än längre uthållighetsträning.

Exempelprotokoll:
  1. Tabata. Jobba på 95-100% av din förmåga i 20 sekunder, vila 10 sekunder, upprepa 8 gånger.
  2. 30/30, jobba på minst 90% av maxpuls i 30 sekunder, vila 30 sekunder, upprepa 5-10 gånger.
  3. 4×4, pulsbaserat intervall. Med pulsband. Under första 4-minutersintervallet jobbar du upp till 85-95% av maxpuls varefter du vilar eller joggar lätt tills du är nere på 60% av maxpuls. Upprepa ytterligare 3 intervaller.
8. Koordination

Förmåga att kunna integrera samtliga fysiska kvalitéer och utföra effektiva rörelser. Med andra ord, en sport eller idrott, är en del av att vara atletisk.

så blir du mer atletisk
Att träna en sport eller idrott är ett bra exempel på att koordinera kroppen och de andra fysiska kvaliteterna.
,

  1. Styrka: Kör tunga knäböj, marklyft, chins och bänkpress.
  2. Explosivitet/power. Träna olympiska lyft, lådhopp eller kettlebellsvingar.
  3. Muskeluthållighet. Träna skivstångskomplex eller cirkelträning.
  4. Rörlighet. Kör dynamisk rörlighetsträning och övningar som ryckböj/Overhead squats
  5. Stabilitet/balans. Kör dynamisk rörlighetsträning och Turkish Get-ups.
  6. Agilitet. I brist på koner att springa mellan, kör Medball tilt matrix.
  7. Kardiovaskulär kapacitet. Löpträna. Varva längre långsammare rundor med intervaller.
  8. Koordination. Träna en sport.

,När det kommer till att implementera träningen av de fysiska kvaliteterna i ett träningsprogram brukar man inom idrottsvärlden periodisera. Periodisering betyder att man delar in träningssäsongen i kortare delar där man fokuserar på en eller ett fåtal kvaliteter åt gången. Det ger atleten en möjlighet att fokusera på färre egenskaper åt gången och på så sätt höja kvaliteten i sin träning och bli än mer atletisk.

Man brukar också lägga upp träningsblocken så det man tränar upp i första blocket, används i nästa block för att förstärka den träningseffekten. Till exempel kan man först lägga ett 3-veckorsblock på rörlighet/stabilitet, teknikträning och inbaning, följt av 3 veckor styrka, som man sedan omvandlar till explosivitet i ett sista 3-veckorsblock. Självklart fortsätter man träna de kvaliteter man fokuserat på i tidigare block under hela perioden, men kanske i mindre mängd.

MEN, för dig som vill träna upp alla kvaliteter på en gång och kanske har begränsat med tid till din träning går detta självklart också bra. Man kan träna upp flera kvaliteter åt gången. Generellt kan man säga att ju fler man vill träna upp samtidigt, desto längre tid tar det att bli atletisk.

Text: Jakob Richloow
Jakob Richloow är redaktör och skribent på Muscles. Utöver det arbetar han som personlig tränare och föreläsare via sitt utbildningsföretag Stockholm Strength.

Download our App Mygreatness

You'll be able to track your workouts, nail your nutrition plan, stock up on supps, and get fit on the go.

Relaterade Artiklar