De flesta vet nog med sig att träning är bra för kroppen och att man får många hälsofördelar genom att röra på sig. Trots detta kan det vara lite si och så med motivationen. Då kan det vara intressant att få veta att några forskare kan ha hittat nyckel till ökad träningsmotivation: en träningspartner som peppar mindre muntligt men motiverar genom att vara bättre än dig.
Nyckeln till ökad träningsmotivation är motsägelsefull
Man kan tro att nyckeln till ökad träningsmotivation är särskilt logisk och rationell – men det är snarare tvärtom. Ett forskarteam vid Kansas State University har nämligen konstaterat att man kan öka sin motivation genom att träna tillsammans med någon som man upplever som bättre än sig själv. Om man tränar med en partner som uppfattas bättre kan man öka sin träningstid och träningsintensitet med hela 200 procent! Det låter kanske motsägelsefullt, man kan ju snarare tro att man ska tappa träningsmotivationen om man upplever sig sämre än sin träningspartner.
Hur kan man öka träningsmotivationen?
Det är Brandon Irwing, biträdande professor i kinesiologi, som har undersökt hur man kan öka sin motivation till fysisk aktivitet. I sin studie fokuserar han på om individer engagerar sig mer intensivt i fysisk aktivitet när de tränar ensamma, med en virtuell träningspartner eller genom att tävla mot en lagkamrat.
Kan träningskompisen hjälpa eller stjälpa?
Brandon Irwing menar att de flesta människor tycker om att träna tillsammans med andra och göra sina träningspass till en social aktivitet. Frågan är ifall det sociala umgänget hjälper eller stjälper effekten av träningen. Därför ville forskarna undersöka detta och ta reda på vilken effekt en träningspartner egentligen kan ge. Forskargruppen konstaterade att man tenderar att anstränga sig mer när man tränar med någon som man upplever som bättre än sig själv, jämfört med när man tränar själv.
Cyklade i genomsnitt tio minuter i sträck
Under första delen av studien fick en grupp kvinnliga studenter träna på en stillastående träningscykel under sex träningspass i totalt fyra veckor. Forskarteamet instruerade studenterna att cykla så länge som de kände att de kunde klara av. I genomsnitt cyklade varje deltagare ungefär tio minuter.
Fick cykla mot en virtuell träningspartner
Efter denna inledande del av studien fick deltagarna komma tillbaka till labbet för fler träningspass. Nu blev de informerade om att de skulle träna samtidigt som en partner i ett annat labb. Denna träningspartner skulle kunna se deltagaren på en skärm medan hon tränade. Deltagarna blev samtidigt också informerade om att deras virtuella träningspartner var en av de andra personerna från den första studien. Utöver detta, fick de veta att han eller hon hade cyklat cirka 40 procent längre än deltagaren under den första träningssessionen. I själva verket var det dock en videoslinga som upprepades. Det var alltså inte en mänsklig träningspartner som deltagarna tränade med, utan bara en förinspelad video. Och den lyckades ändå leda till ökad träningsmotivation.
Cyklade nio minuter längre än vid första träningssessionen
Forskargruppen försökte alltså skapa intrycket att den virtuella partnern var lite bättre än deltagaren i studien. Det var också det enda de visste om sin träningspartner. Under denna del av studien visade det sig att deltagarna cyklade i genomsnitt nio minuter längre än när de hade cyklat helt ensamma. Forskarteamet tyckte förstås att den 90-procentiga ökningen av träningstiden var väldigt lovande. Det sporrade dem till att fortsätta sin studie och driva den ytterligare ett steg längre. Nu ville de undersöka ifall den ökade träningsmotivatione skulle kunna få deltagarna att orka cykla ännu längre.
Fick träna tillsammans med en virtuell lagkamrat
Deltagarna fick återigen komma tillbaka till labbet för en ny träningssession. Även denna gång fick de träna tillsammans med en virtuell partner. Nu blev de instruerade att de skulle bilda ett lag tillsammans med sin virtuella träningspartner. Brandon Irwing berättade att forskarteamet meddelade deltagarna att de skulle jobba med sin virtuella partner för att uppnå en gemensam lagpoäng. Denna lagpoäng skulle bestå av tiden för den person i laget som först slutade cykla. Med det förra träningspasset i åtanke, trodde deltagarna att de inte skulle orka träna lika länge som sin virtuella partner. Forskarteamet hade därmed skapat en situation där studiens deltagare trodde att de var den svagaste länken i sitt träningsteam.
Annorlunda resultat över tid
Under denna tredje träningssession, cyklade deltagarna i genomsnitt två minuter längre än när de bara tränade tillsammans med den virtuella träningspartnern. Dock påpekar forskarna att resultatet ser annorlunda ut över tid. Två minuter är ett genomsnitt för samtliga deltagare i studien. Över tid blev skillnaden mycket större. Vid det första träningstillfället cyklade studiens deltagare ungefär en minut längre än kontrollgruppen. Vid det sista träningstillfället, däremot, cyklade deltagarna nästan 160 procent längre än deltagarna i kontrollgruppen. De cyklade också nästan 200 procent längre än när de utförde träningssessionen ensamma.
Blev sporrade av att skapa bra resultat för laget
Forskarna tror att resultaten kan bero på att deltagarna som hade en träningspartner presterade extra mycket för att de inte ville svika dem. De sporrades alltså av att skapa ett bra resultat för laget som helhet, vilket ledde till en ökad träningsmotivation. Forskningsteamet var väldigt förvånade över ökningen som blev över tid genom att studiens deltagare tränade tillsammans med en lagkamrat. Ifall man ständigt tränar tillsammans med någon som slår en gång på gång, borde ju motivationen snarare sjunka. Studiens resultat visade den totala motsatsen. Över tid kan det alltså bli väldigt motiverande att träna tillsammans med en träningspartner som är bättre än en själv. Åtminstone så länge som de övriga förutsättningarna är de rätta.
Den optimala träningspartnern är 40 procent bättre än en själv
Forskningen har också visat att om en träningspartner eller lagkamrat är på ungefär samma nivå eller exponentiellt bättre, försvinner träningsmotivationen. För att få optimal träningsmotivation bör man, enligt forskarteamet, välja en träningspartner som befinner sig på en nivå ungefär 40 procent högre än sig själv. Forskarna påpekar att om man har specifika träningsmål, bör man inte bara överväga att träna med någon annan, utan även träna med någon som är bättre än en själv. För att få en extra boost så kan man också lägga till någon typ av lagsport som involverar konkurrens i sitt träningsprogram. Välj till exempel att spela basket eller fotboll regelbundet någon gång i veckan.
Fortsatt forskning kring virtuella träningspartners
Fortsättningsvis vill forskarteamet göra ytterligare studier med virtuella träningspartners för att hitta sätt att öka såväl tid som intensitet vid fysisk aktivitet. I framtiden hoppas forskningsgruppen att de kan gå bortom de falska träningspartners som de använde sig av i denna studie. De vill istället hitta sätt att försöka para ihop träningssugna personer med andra träningssugna personer för ökad träningsmotivation. Brandon Irwing berättar att man skulle kunna använda sig av liknande programvara som dejtingsajter. På så sätt kan man para ihop riktiga personer från hela landet eller varför inte hela världen, så att de kan träna tillsammans virtuellt. De som är sugna på att ha en träningspartner kan då med hjälp av programvaran bli ihopmatchad med andra baserat på träningsmål och nivå.
Med dagens teknologi skulle man till och med kunna springa tillsammans med en träningspartner virtuellt via sin smartphone. För tillfället undersöker Brandon Irwing och hans forskarteam vilka möjligheter som finns. De hoppas att kunna få sina idéer om virtuella träningspartners förverkligade inom de närmast kommande åren.
Läs vidare om träningsmotivation här:
