Flera studier har under den senaste tiden fastslagit att nattarbete och skiftarbete inte är hälsosamt utan att det kan kopplas samman med ökad risk för flera sjukdomar.
Många svenskar jobbar obekväma arbetstider
Våra krav på att samhället ska vara tillgängligt under alla tider på dygnet ger hälsokonsekvenser och antalet natt- eller skiftarbetare har ökat kraftigt. Mer än var femte anställd arbetar idag annan tid än dagtid. Enligt data sedan 2002 så är det 24 procent av svenskarna som har arbetstider som innefattar skiftarbete. Genomsnittet för EU var 16 procent under samma tidsperiod. Enligt samma data så är det 8 procent av svenskarna som arbetar natt, antingen permanent natt eller roterande schema med dag, kväll och natt, och motsvarande genomsnitt för hela EU var 7 procent. Det är alltså väldigt vanligt med skift- och nattarbete i Sverige.
Alla människor kan inte jobba natt
Oregelbundna arbetstider och nattarbete påverkar hälsan på olika sätt. Forskning visar bland annat att skiftarbete och nattarbete är en riskfaktor för uppkomst av hjärt- och kärlsjukdomar, bröstcancer och magsår. Dock är det kanske inte alltid säkert att det är just nattarbetet i sig som medför ökad risk för sjukdomarna, utan vissa människor mår troligen sämre än andra av att jobba natt. Forskarna konstaterar att alla människor inte bör jobba natt eller oregelbundna arbetstider. Om man exempelvis har svåra mag- och tarmbesvär, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar eller psykiska sjukdomar så kan skiftarbete påverka negativt liksom nattarbete. Även äldre personer och gravida kan nattarbete och skiftarbete vara olämpligt. Men även om man inte har sådana sjukdomar så kan det vara vissa människor som mår dåligt av nattarbete, forskningen har visat att en del människor helt enkelt klarar skiftarbete sämre än andra. Troligen beror detta på att alla människor inte kan återhämta sig tillräckligt snabbt efter nattpassen.
Dygnsrytmen störs av nattarbete
Alla mentala och kroppsliga funktioner följer vår dygnsrytm. Det är ett trögt system som styrs av den biologiska klockan och som annars inte påverkas särskilt lätt. Men om man håller sig vaken när kroppen egentligen är inställd på sömn så kan denna dygnsrytm störas och då får man sömnbrist och trötthet som följd. Just sömnstörningar är de vanligaste och största problemen med nattarbete och skiftarbete, liksom stressen att kunna få ihop arbetet med familjelivet.
Livsstilsfaktorer bidrar också till ohälsa
Forskningen har också visat att livsstilsfaktorer också bidrar till den ohälsa som skiftarbetare och nattarbetare oftare drabbas av. Vissa studier fastslår att de som jobbar natt har sämre livsstil än andra när det gäller rökning, motion och kostvanor. Man kan exempelvis se tydliga samband med att många röker mer när de börjar jobba skift eller natt. Kostvanorna är förstås också en betydande faktor till ohälsan. Matsmältningssystemet är inställt på vila under natten och om man då äter större måltider kvällstid eller nattetid så leder detta förr eller senare till viktökning. Vid skift- och nattarbete är det viktigt att tänka på både vad man äter och när man äter.
Forskning kring nattarbete respektive skiftarbete och risk för ohälsa:
- En kanadensisk studie visade att det var större risk för missfall bland permanenta nattarbetare än bland kvinnor som endast jobbade dagtid. Även bland skiftarbetare var risken för missfall större. Man har också konstaterat lägre födelsevikt för barn till skiftarbetande mammor, liksom ökad risk att föda för tidigt.
- Många undersökningar har visat att oregelbundna arbetstider, framförallt nattarbete, är förknippat med mag- och tarmbesvär, som magsår, aptitstörningar, förstoppning, gaser och halsbränna. Vid en sammanställning av studier kring nattarbete och magbesvär kunde man konstatera att fem av sex studier visade ett samband mellan skiftarbete och magsår.
- En studie visar att 10 procent av skiftarbetare har varit sjukfrånvarande till följd av magsårsbesvär medan motsvarande siffra för dagtidsarbetare var 5 procent.
- En nyligen publicerad fransk studie visar att 52 procent av skiftarbetarna har varit sjukfrånvarande under det senaste året, medan endast 38 procent av dagtidsarbetarna varit sjukfrånvarande under samma period.
- Även en norsk studie där man undersökt sjukfrånvaro relaterat till ryggbesvär konstaterar att nattarbete är en riskfaktor.
- Flera studier visar samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och skiftarbete eller nattarbete, exempelvis en svensk studie där man funnit samband mellan skiftarbete och hjärtinfarkt. Även danska, finska och japanska studier visar en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar om man jobbar natt eller skift.
- Studier har också visat på sämre kost bland nattarbetare. En studie visar att skiftarbetare inte har större energiintag än dagarbetare, men däremot småäter de mer. Dessutom äter skiftarbetare mer kolhydrater, mer dåligt fett, mindre fibrer och mindre protein enligt en svensk studie.
- En japansk studie visar att skiftarbetare motionerar mindre än dagarbetare.
- Flera studier konstaterar ökad risk för cancer, framförallt bröstcancer, hos personer som jobbar natt. Även vid prostatacancer har man funnit större risk för nattarbetare att drabbas.
- En nyligen publicerad finsk studie visar att kvinnor som jobbar skift har 36 procent högre risk för reumatism.
- Många studier visar också på samband mellan sömnstörningar och nattarbete. Exempelvis har man konstaterat en klar ökning (31 procent) av besvär med ofrivilliga tillnickningar på jobbet när man börjar arbeta skift.
- Risken för att råka ut för bilolyckor på grund av trötthet på väg hem från jobbet ökar vid nattarbete, liksom risken att göra fel på jobbet. Sämre reaktionsförmåga, sämre prestationsförmåga och minskad säkerhet på jobbet har klara samband med nattarbete.
Källor:
Infante-Rivard C, David M, Gauthier R, Rivard GE. Pregnancy loss and work schedule
during pregnancy. Epidemiol. 1993;4((1)):73-5.
Axelsson G, Rylander R. Outcome of pregnancy in relation to irregular and inconvenient
work schedules. Br. J. Ind. Med. 1989;46:306-12.
Nurminen T. Shift work and reproductive health. Scand. J Work Environ. Health 1998;24
(suppl 3):28-34.
Angersbach D, Knauth P, Loskant H, Karvonen MJ, Undeutsch K, Rutenfranz J. A
retrospective cohort study comparing complaints and disease in day and shift workers. Int.
Arch. Occup. Environ. Health 1980;45:127-40.
Ohayon MM, Lemoine P, Arnaud-Briant V, Dreyfus M. Prevalence and consequences of
sleep disorders in a shift worker population. J. Psychosom. Res. 2002;53(1):577-83.
Nabe-Nielsen K, Garde AH, Tuchsen F, Hogh A, Diderichsen F. Cardiovascular risk factors
and primary selection into shift work. Scandinavian Journal of Work, Environment and
Health 2008;34(3):206-12.
Lennernas M, Hambraus L, Akerstedt T. Nutrient intake in day workers and shift workers.
Work and Stress 1994;8(4):332-42.
Lennernas M, Akerstedt T, Hambraeus L. Shift related dietary intake in day- and shift
workers. Appetite 1995;25:253-65.
Lie JA, Roessink J, Kjaerheim K. Breast cancer and night work among Norwegian nurses.
Cancer Causes Control 2006;17(1):39-44.
Schernhammer ES, Kroenke CH, Laden F, Hankinson SE. Night work and risk of breast
cancer. Epidemiol. 2006;17(1):108-11.
Puttonen S, Oksanen T, Vahtera J, et al. Is shift work a risk factor for rheumatoid arthritis?
The Finnish Public Sector study. Ann. Rheum. Dis. 2010;69(4):679-80.
Akerstedt T. Shift work and disturbed sleep/wakefulness. Occup. Med. 2003;53:89-94.
Akerstedt T, Peters T, Anund A, Kecklund G. Impaired alertness and performance while
driving home from the night shift – a driving simulator study. J. Sleep Res. 2005;14:17-20.
